Vad gör man i logen?

Frimurarbröderna samlas i loger, både på dagtid och kvällstid. Men vad gör bröderna när de träffas?

En logesammankomst omfattar i regel en högtidlig upptagning av nya bröder i graden. Dessa receptioner inramas av stämningsfulla öppnings- och avslutningsceremonier. Logekvällen avslutas med en enkel måltid med samvaro – en brödramåltid. Sammankomsterna följer traditionsrika mönster enligt mer än 200-åriga ritualer med ett kraftfullt språk. Förklaringar ges i stor utsträckning genom symboler och allegorier.
 
I det svenska systemet finns tio ”grader” markerade med romerska siffror I – X, som stegvis ger bröderna ökad kunskap till större självkännedom och bidrager till att utveckla dem till goda människor, präglade av ödmjukhet, tolerans och humanitet. Varje grad har en egen ritual som knyter an till de olika stadierna i en frimurares utveckling.
 
Grunden för allt frimureri (även internationellt) är de tre första graderna, som i det Svenska systemet benämns S:t Johannes lärlingar (I), medbröder (II) och mästare (III). Nästa skede är andreaslogen, som på motsvarande sätt arbetar i graderna IV-V och VI. Slutskedet är kapitellogen med graderna VII – X. Ett fåtal bröder som har centrala ämbeten inom Stora Landslogen (SLL) benämns Riddare och kommendörer med Röda Korset (R&K).
 
Vid sidan av logerna finns ett stort antal brödraföreningar, där verksamheten koncentreras kring föredrag och studier. Några receptioner förekommer inte.
 
Stora Landslogen är huvudloge för alla inom Svenska Frimurare Orden arbetande loger och brödraföreningar. Dessa sorterar under en provinsialloge som leds av en provinsialmästare.