Vårt arv till framtiden

Frimureriets ursprung sträcker sig långt bakåt i tiden. Frimurare har träffats för att lära känna sig själva och för att ge vardagen en djupare mening. En av Ordens uppgifter idag är att vårda det arv vi fått så att det kommer framtida generationer till glädje.

Även om Orden har sina rötter i 1700-talet, är vårt budskap tidlöst. För den som söker svar på livets stora frågor erbjuder Orden ännu i vår tid utmanande perspektiv som fördjupar förståelsen av vad det innebär att vara människa. 

Orden har sina rötter i flera kulturella strömningar, där en tradition vi ofta hänvisar till handlar om medeltidens katedralbyggare. Dessa var skickliga hantverkare. De tillhörde inte något skrå utan var fria murare. 

Ett annat idémässigt arv växer fram under 1700-talet. Trots att samhället under frihetstiden fick fler yrkesroller, och konflikterna mellan stånden och samhällsklasserna i många fall hårdnade, började allt fler tala om att alla människor var lika (en idé som på den tiden tänktes omfatta alla västeuropeiska män) och därför borde ha samma rättigheter och skyldigheter.

Orden förvaltar ritualer som inom sig bär en mångtusenårig vishetslära, som på olika sätt förmedlats till vår tid. Detta vishetsarv är lika aktuellt och användbart idag som när det en gång nedtecknades. 

Vi har dessutom ett kulturarv att förvalta och lämna vidare till kommande generationer, inte minst genom våra byggnader, inventarier, museiföremål, konst och litteratur.

Men kanske är vårt viktigaste arv till framtiden att låta människor växa; att utveckla goda, välfungerande samhällsmedborgare, som genom att vara övade i etiskt tänkande kan agera eftertänksamt och klokt ute i samhället och därmed bidra till en bättre värld.

Många i vår tid ställer sig frågan varför kvinnor inte är medlemmar hos oss. Svaret finns i Ordens ritualer och historia. Svenskt frimureri har rötter i 1700-talet och verksamheten är helt anpassad för män. Men vi vänder oss förstås inte på något vis mot kvinnor. För oss är alla människor lika mycket värda och jämställdhet en självklarhet. Kvinnor är varmt välkomna till de sociala aktiviteter som Orden arrangerar.

Frimureriet har en mycket gammal historia som till viss del sträcker sig ända tillbaka till medeltiden.

Sammanslagningen av fyra loger i London 1717 hade stor betydelse för att konsolidera det som blev det moderna frimureriet. År 1751 fick storlogen i London en konkurrent som kallade sig Ancients. Först 1813 lyckades man ena allt frimureri i England under en hatt – The United Grand Lodge of England – verkande i första hand i de tre första graderna. De grunder, efter vilka dessa engelska loger arbetar, har i huvudsak format övriga loger och storloger världen över. Så även det svenska Johannesfrimureriet, vars ursprung daterar sig från 1735.

Frimureriet spred sig överraskande snabbt till en rad andra länder i Europa, bl a till Frankrike redan under 1720-talet. Svenska adelsmän som vid denna tid vistades i Paris blev ofta frimurare. En av de första var greve Axel Wrede-Sparre.

Han samlade några andra f d parissvenskar och recipierade i mars 1735 i Stockholm sin svåger greve Carl Gustaf Tessin. Under 1750-talet bildades flera livskraftiga loger i Stockholm och Göteborg. Drivande kraft var bl a kungliga sekreteraren Carl Fredrik Eckleff, som introducerade såväl det skotska som kapitelfrimureriet i Sverige. Hertig Carl, sedermera Carl XIII, övertog posten som Stormästare 1774 och fick stor betydelse för frimureriets utveckling. Han blev det svenska frimureriets arkitekt

Svenska Frimurare Orden bildades år 1780 och har sedan dess bedrivit en oavbruten verksamhet. Idag omfattar verksamheten över 15 000 medlemmar i ca 180 arbetsenheter – loger och brödraföreningar. Här ingår också ett antal sådana enheter under Stor Capitlet i Finland. Det unika svenska systemet tillämpas även i Danmark, Norge och Island.

HM Konung Carl XVI Gustaf är Ordens höge beskyddare. HM Konungen är därjämte Stormästare i Carl XIII:s Orden som är en officiell kunglig Orden, instiftad 1811, vilken tilldelas framstående svenska och utländska frimurare. Antalet är begränsat till 33 svenska riddare, varav 3 är av det andliga ståndet samt 10 utländska riddare. Denna ordensinstitution är unik i världen.

Stormästareämbetet i Svenska Frimurare Orden har gamla anor. Under mer än 200 år innehades ämbetet av svenska kungar eller medlemmar av Kungahuset. Nuvarande Stormästare är bankdirektören Christer Persson.

Svenska Frimurare Orden har sedan 1877 sitt huvudsäte i Bååtska palatset, en byggnad från 1600-talet, på Blasieholmen i Stockholm. Den inrymmer lokaler för kansli och logeverksamhet samt samlingslokaler för måltider, konserter etc. Där finns också värdefulla kultur- och konsthistoriska samlingar. Ordens centrala kansli är inrymt i samma kvarter vid Nybrokajen.