Vad är en loge?

Begreppet loge är centralt inom frimureriet. Svenska Frimurare Orden är indelad i många olika loger. Men vad är egentligen en loge?

Ordet loge (engelska: Lodge, franska: Loge, tyska: Loge) används internationellt oftast endast beträffande enheter som arbetar i de tre första graderna – det vi i det svenska systemet kallar johannesgraderna.

Frimureriets ursprung kan bl.a. sökas i de medeltida sammanslutningarna av främst stenhuggare och andra byggnadshantverkare i England, Skottland, Frankrike och Tyskland. De byggde slott och borgar, katedraler, kyrkor och kloster. Hantverkarna flyttade från den ena stora arbetsplatsen till den andra och var inte anslutna till städernas hårt reglerade gillen och skrån. Troligen var det därför de kallades freemasons eller ”fria murare”. Stenhuggeriarbetena utfördes i regel i en särskild byggnad, en sk. bygghydda eller loge (engelska: lodge, tyska: Bauhütte) som uppfördes i direkt anslutning till arbetsplatsen. Där träffades arbetarna också för att dryfta angelägenheter i arbetet och för att inviga de yngre i yrkeshemligheterna och andra värdefulla levnadsregler samt befordra lärlingar till gesäller och gesäller till mästare.

I bygghyddan arbetade arkitekter och hantverkare tillsammans med kyrkans folk och från dessa möten har en rad av ceremoniella och symboliska handlingar bevarats till eftervärlden.

Sedan de stora medeltida katedralerna färdigställts och byggnadsverksamheten i övrigt minskat i omfattning, valde medlemmarna i logerna att utveckla och fördjupa verksamheten. Innebörden av detta blev att ett nytt frimuraresystem växte fram i Europa genom att man i logeverksamheten införlivade upplysningstidens idéer om tolerans, jämlikhet och individens frihet. Samtidigt öppnade medlemmarna sina loger för män utanför muraryrket, främst filosofer, vetenskapsmän och andra ledande män i samhället. Verksamheten blev sålunda i fortsättningen främst inriktad på andligt byggande.
 
De frimureriska logerna är sammanförda i nationella storloger, Grand Lodges. I många länder finns även en provinsindelning. Logerna arbetar efter ett och samma grundkoncept. Mycket stora variationer i enskilda detaljer förekommer dock, både internationellt och nationellt.
Svenska Frimurare Orden ställer krav på att den som söker inträde har kristen tro. I övriga storloger i världen förutsätts att medlemmarna tror på ett högsta väsen (Supreme Being).

Det svenska frimureriet är indelat i tre olika skeden, Johannesloger, Andreasloger och Kapitelloger. Varje skede omfattar vissa bestämda grader, enligt följande:

• Johannesloger: grad I-III
• Andreasloger: grad IV/V-VI
• Kapitelloge: grad VII-X